Forskningsfrågor för morgondagens jordbruk
Allt fler människor inser att produktion av livsmedel måste ske i enlighet med ekologiska principer och som bevarar och långsiktigt förbättrar odlingsjordarnas bördighet och produktionsförmåga. Det är också viktigt att vi får en näring som stärker vår hälsa.
Presentation av nya forskningsresultat:
Framtidssäkrat jordbruk
Stoppa global uppvärmning genom livsmedelssystemet!
Vår mat står för ca 1/3 av klimatutsläppen och utgör människans största klimatbelastning.
En större del av belastningen sker i andra länder, ”varannan tugga är importerad”.
Lantbrukets klimatbelastning skulle enligt forskningsresultaten kunna minska med 90% och samtidigt ge svensk självförsörjning av livsmedel.
Resultaten från de första två åren publicerades år 2022 i tidskriften Sustainability.
Ny rapport accepterad för publicering 2025 i tidskriften Annals of Agri-Bio Research. Så här sammanfattar författarna själva resultaten av studien:
Behovet av minskad klimatpåverkan inom jordbruket och det ökade intresset för självförsörjning av livsmedel i Sverige är den huvudsakliga bakgrunden till studien.
Studien undersökte om en omställning av det svenska jordbruket enligt principerna för Ekologiskt Kretsloppsjordbruk (ERA) kunde vara ett realistiskt alternativ för att uppnå bägge dessa problem, samt vad priset för den maten skulle bli. Fallstudier av 30 ERA-gårdar genomfördes.
Gårdarna uppvisar betydligt lägre klimatpåverkan jämfört med riksgenomsnittet, genom 75 % lägre råvaruinköp och 2 gånger större kolinlagring i marken på grund av mer vallodling.
En alternativ kost med mindre kött och mer spannmål, grönsaker och mejeriprodukter definierades. Två olika metoder användes för att matcha produktion och konsumtion.
Resultaten presenteras i scenarier där olika kombinationer av gårdarnas basproduktion skalas upp för en svensk befolkning på 10,5 miljoner invånare. Resultaten presenteras i kg producerad mark, hektar åkermark, CO2-ekvivalenter, kg kväveöverskott och produktionskostnader per capita.
Det visas att en minskning av klimatpåverkan med 80-95 % är möjlig, och att det ligger inom räckhåll för Sverige att vara självförsörjande på baslivsmedel baserat på den tillgängliga arealen åkermark genom att anta ekologiska återvinningsprinciper för jordbruk på ett liknande sätt som de studerade gårdarna. Kosten has.to dock förändras i en laktovegetarisk riktning. Produktionskostnaderna skulle vara något högre för de flesta produkter, men konsumenternas matkostnader kan bli lägre om de också ändrar kost.
Möjliga politiska styrmedel föreslås för att realisera dessa scenarier.
Författarna till studien:
dr Artur Granstedt, växtnäring och ekologiskt lantbruk
dr Olof Thomsson, miljösystemanalys
dr Lars Jonasson, lantbruksekonomi
-
Hur ett Ekologiskt och Biodynamiskt Kretsloppsjordbruk kan bidra till att stoppa den globala uppvärmningen
Vi förbrukar mer fossilt lagrad energi (förbränning röd färg) än vad som åter binds genom fotosyntes (grön färg) av den gröna växtligheten på jorden. De årliga utsläppen av koldioxid är högre (röd pil uppåt) än vad som åter binds (grön pil nedåt). Denna årliga variation framgår av Keeling – kurvan återgiven till höger i bilden…
-
Hållbar produktion av baljväxter i vallgrödan
Slutrapport från projekt 2014 – 2020 Klicka på länken (den blå texten här ovanför) för att ladda ned hela rapporten. Författare:Ann-Charlotte Wallenhammar, Eva Stoltz, Zahra Omer, Eva Edin och Artur Granstedt Slutsatser • Rödklöver, vitklöver, käringtand och blålusern i samodling med timotej kan under gynnsamma väderförhållanden hålla en god konkurrenskraftig produktion. • Kraftiga angrepp…
-
Hållbart jordbruk utan import – är det möjligt?
Ny Studie: Framtidssäkrat jordbruk Baserat på svenska gårdar med ekologiskt kretsloppsjordbruk Artur Granstedt, docent och agronomie doktor, ekologiskt lantbruk Olof Thomsson, agronomie doktor, miljösystemanalys Finansierat av: Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse Ladda ned presentation: Framtidsskrat_jordbruk_211117
-
Ny rapport: Framtidssäkrat jordbuk
Stoppa global uppvärmning genom livsmedelssystemet Vår mat står för ca 1/3 av klimatutsläppen och utgör människans största klimatbelastning. En större del sker i andra länder, ”varannan tugga är importerad”. Lantbrukets klimatbelastning skulle kunna minska med 90% och ge svensk självförsörjning. Ny rapport accepterad 2025 för publicering i tidskriften Annals of Agri-Bio Research. Resultaten sammanfattas med…
-
2000 kvadratmeter
2000 kvadratmeter – så kan vi odla och äta gott inom planetens gränser En konkret bild av vad hållbar produktion och konsumtion av god mat egentligen innebär – om vi håller oss inom vad planeten tål. Det är en av grundtankarna bakom 2000m2-experimentet som skapats av ledande hållbarhetsforskare tillsammans med kockar och odlare på Rosendals Trädgård i Stockholm. Odling…
-
Långliggande försök
Försök på Nibble gård om växtnäring och kvalite, med olika typer av gödsel, biokol samt biodynamiska preparat Långligande gödselförsök med jämförelser mellan biodynamisk, ekologisk och konventionell odling startade i Järna redan 1958. Sedan 1990 har gårdsförsök genomförts med studier av hela gårdssystem, kompletterat med detaljförsök inom själva gårdsorganismen. Detta har gjort det möjligt att studera…
-
2000m2 Baltic – Co-creating food culture and innovation
2000m2 Baltic – Co-creating food culture and innovation Transforming food systems on a global scale is one of the single most important things that need to happen in order to meet Agenda 2030 goals and to steer away from the worst climate change scenarios. This transformation needs to be guided by scientific knowledge about boundaries…